Den 9:e okt 2014
Idag har vi pratat om valenselektroner, olika elektronskal som K, L, M, N osv, vad är Oktettregel, hur antal neutroner skiljer mellan isotoper av samma ämne (Väte som exempel, Protium, Deuterium och Tritium). Bilden nedan är från ur.se
Valenselektroner- är de elektroner som finns i atomens yttersta skal. Det är valenselektroner som deltar i kemiska reaktioner och skapar bindningar med andra atomer. För en kemist antalet valenselektroner är viktig för det bestämmer grundämnets fysiska och kemiska egenskaper.
Bilden är från naturkunskap.blospot.com
Elektronskal- Enligt Bohrs modell elektronerna rör sig i olika banor kring kärnan. Elektronerna i en atom vill alltid ligga så nära kärnan som möjligt. Första skalet som finns närmast kärnan heter K-skal och kan ta emot max. två elektroner men L-skalet tar emot åtta elektroner. I skalen utanför L-skal ryms mer än åtta men kom ihåg det kan aldrig finnas mer än åtta i det yttersta skalet av en atom som är neutral.
Oktettregel- atomerna behöver ha åtta elektroner i sitt yttersta skal för att bli stabila. Det kallas oktettregel. De måste dra till sig eller ge bort elektroner för att få åtta elektroner i yttersta skal.
Sist men inte minst atomnummer och masstal. Masstal (A)= Z (antal protoner)+ N (antal neutroner). Masstal varierar mellan olika isotoper av ett grundämne (se exempel av Väte). Atomnummer= antal protoner= antal elektroner.

Atommassa- En proton och en neutron väger lika mycket men elektronerna väger mycket mindre. Proton väger 1,637·10-27 kg (1,007 u). Atommassa anges i u (unified atomic mass unit). I och med atomer är så små, man använder inte gram eller kilogram utan u. I år 1960 beslutades att massan av en C-12 atom ska vara exakt 12u eller 1 u är 1/12 del av av massan av en C-12 atom. I periodiska tabellen med atommassor anges ett medelvärde av massorna för de i naturen förekommande isotoperna. Grundämnet kol i naturen är sammansatt av 98,8% kol-12 och 1,1% kol-13 samt mindre mängd kol-14. Medelvärdet av atommassorna blir 12.011 u. Kol har alltså atommassan 12.011 u.
Vi fick en kopia på det Periodiska Systemet och försökte förstå hur atomnummer bestämmer ämnenas plats i tabellen och hur elektronerna sitter i olika skal omkring kärnan. Alla gjorde en tabell om de första tjugo grundämnena i periodiska tabellen, vad de heter, kemiskt beteckning och hur många elektroner har dem i olika skal.
(fakta hämtat från olika böcker i Kemi och krc.su.se dvs. Kemilärarnas resurscentrum)
Idag har vi pratat om valenselektroner, olika elektronskal som K, L, M, N osv, vad är Oktettregel, hur antal neutroner skiljer mellan isotoper av samma ämne (Väte som exempel, Protium, Deuterium och Tritium). Bilden nedan är från ur.se
Valenselektroner- är de elektroner som finns i atomens yttersta skal. Det är valenselektroner som deltar i kemiska reaktioner och skapar bindningar med andra atomer. För en kemist antalet valenselektroner är viktig för det bestämmer grundämnets fysiska och kemiska egenskaper.
Bilden är från naturkunskap.blospot.com
Elektronskal- Enligt Bohrs modell elektronerna rör sig i olika banor kring kärnan. Elektronerna i en atom vill alltid ligga så nära kärnan som möjligt. Första skalet som finns närmast kärnan heter K-skal och kan ta emot max. två elektroner men L-skalet tar emot åtta elektroner. I skalen utanför L-skal ryms mer än åtta men kom ihåg det kan aldrig finnas mer än åtta i det yttersta skalet av en atom som är neutral.
Oktettregel- atomerna behöver ha åtta elektroner i sitt yttersta skal för att bli stabila. Det kallas oktettregel. De måste dra till sig eller ge bort elektroner för att få åtta elektroner i yttersta skal.
Sist men inte minst atomnummer och masstal. Masstal (A)= Z (antal protoner)+ N (antal neutroner). Masstal varierar mellan olika isotoper av ett grundämne (se exempel av Väte). Atomnummer= antal protoner= antal elektroner.
Atommassa- En proton och en neutron väger lika mycket men elektronerna väger mycket mindre. Proton väger 1,637·10-27 kg (1,007 u). Atommassa anges i u (unified atomic mass unit). I och med atomer är så små, man använder inte gram eller kilogram utan u. I år 1960 beslutades att massan av en C-12 atom ska vara exakt 12u eller 1 u är 1/12 del av av massan av en C-12 atom. I periodiska tabellen med atommassor anges ett medelvärde av massorna för de i naturen förekommande isotoperna. Grundämnet kol i naturen är sammansatt av 98,8% kol-12 och 1,1% kol-13 samt mindre mängd kol-14. Medelvärdet av atommassorna blir 12.011 u. Kol har alltså atommassan 12.011 u.
(fakta hämtat från olika böcker i Kemi och krc.su.se dvs. Kemilärarnas resurscentrum)
No comments:
Post a Comment