Kolväte

Den 14:e okt 2014

Kolvätena är de enklaste kolföreningarna som finns i levande organismer och består av bara kol och väte atomer. De finns som kedjor, förgrenade och som ringformade. Kedjorna kan innehålla bara några få kolatomer (korta som i propan) eller många kolatomer (långa som i oktan). I metanserie (som vi byggde igår) ordnas kolvätena enligt deras storlek.


Alkan, alken och alkyn
Kolatomer kan bilda upp till fyra kovalenta bindingar. Om det inte finns tillräckligt med väteatomer kan kolatomerna bilda dubbel eller trippelbindningar. Här nedan visas hur en atomerna delar sina elektroner när det är enkel och dubbel bindning mellan kolatomerna. Kom ihåg att kolatomerna måste ha åtta elektroner i sitt yttersta skal för att bli stabil. Varje elektronpar föreställer en kemisk bindning (eller en pinne som vi använde när vi byggde molekylmodeller).

Kolvätekedjorna delas upp i tre olika grupper beroende på hur många bindningarna finns mellan kolatomerna. Kolväte med enkelbindning kallas för alkan, med dubbelbindning för alken och med trippelbindning för alkyn. Etan är mer stabil och har låg reaktivitet jämfört med eten och etyn. Obs!! en kolatom vill helst ha bara enkla bindningar, därför om eten får reagera med vätgas bildas etan. 

Eten+ väte--> etan

Mättade och omättade kolväte

Kolväte med dubbel eller trippel bindningar kallas för omättade kolväte för det finns plats för att skapa bindningar till ännu flera atomer. Kolväte som har använt alla sina bindningsmöjligheter är mättade kolväte som metan.